GuavaJuice

Vi var på Dreamworld förra helgen. Anledningen var att jag ville att Felicia skulle få se snö. Innan hennes vinterjacka vi köpte, för säkerhets skull, inför Sverigeresan förra sommaren, skulle bli för liten. Hon växer ju med en rasande fart.

Så vi bestämde oss för att bege oss iväg mot Rangsit framåt lunchtid förra söndagen.

Det var mycket nära att vi inte alls kommit dit. För de håller på att bygga en massa broar framför Future därute. För att underlätta. För det är kaos där för det mesta. Med alla bilar som ska ut mot Rangsit stad och Nakhorn Nayok. Det blir säkert bra när det blir klart. Om 999 dagar. Jo, det var vad det stod på en skylt. Klart om 999 dagar. De har redan hållit på ett bra tag. Snabbt går det inte. Men det är ju många broar som ska byggas.

Så, för att undvika värsta trafiken så fortsatte vi förbi Future till nästa U-Turn några kilometer bort. Det fungerade utmärkt. Tills vi kom tillbaka till Future. Då var det thailändsk skyltning som vanligt.

Nakhorn Nayok rakt fram. Nakhorn Nayok till höger och Nakhorn Nayok till vänster. Hmmm. OK. Alla vägar bär till Nakhorn Nayok. Verkade det som. Men icke. Vi följde skyltarna som visade Nakhorn Nayok rakt fram. Tills vi kom till en U-Turn. Nakhorn Nayok U-turn under bron.

Vad faan. Tillbaka där vi började. OK. Forsatte och gjorde en ny U-turn där vi hade kört förbi förra gången. Nakhorn Nayok u-turn under bron. Kom tillbaka framför Future och följde några andra skyltar. De som sa Nakhorn Nayok höger. Det gick ju inte bättre det. Hamnade långt åt helsike åt helt fel håll. Nakhorn Nayok ligger till vänster. Vi hamnade alltså till höger. Precis som de sa.

Efter mycket om och men var vi åter tillbaka framför Future Park Rangsit. En väg kvar att välja på. Nakhorn Nayok vänster. Nu måste det väl bli rätt ändå, kanske ni tänkte. Men icke. Visst, vi kunde svänga vänster och allt verkade frid och fröjd. Det är ju den vägen vi brukar ta när vi ska ut åt det hållet. Men, inte denna dag. Vägen var stängd för trafik. En stor grop mitt i gatan. Gick inte att komma fram.

Så vi hamnade återigen där vi började. Framför Future Park. Och bestämde oss för att vi skiter i Dreamworld. Vi åker hem istället. Så vi började göra det. När vi kört ett tag kom frun i huset på att det fanns en annan väg. En bakväg. Som också ledde till vägen som går till Dreamworld.

Så tillslut så kom vi trots den magnifika skyltningen fram. Den vägen var för övrigt inte alls möjlig att ta om man skulle tro skyltningen. Inte ett endaste ord om att den gick till Nakhorn Nayok. Vilket den alltså gjorde.

150 baht kostar det att komma in på Dreamworld. För thailändare. Och för mig. Inget knussel alls. Bara att visa mitt skattekort så fick jag också komma in för 150. Felicia kom in gratis. Det gör små människor. Om de inte är större än 90 centimeter långa. Det är hon inte riktigt än. Vad det kostar för vanliga turistande faranger vågar jag inte tänkta på. Antagligen det dubbla. Minst.

Eftersom det var tryckande hett tänkte vi att vi börjar med snön. Så hinner vi tina upp lite innan solen går ner när vi kommer ut igen. Snöhuset ligger en bra bit in på området, så vi hann bli ordentligt svettiga innan vi kom fram. Utan barnvagn och en Felicia som för dagen hade bestämt sig för att hon inte alls kunde gå. Så det blev till att bära. Puh.

Nytt inträde. Återigen 150 baht per skalle och gratis för småfolket. Här behövdes inte några bevis på att jag jobbar i Thailand, så jag antar att det är 150 som gäller för alla här.

Man fick inte ha på sig sina egna skor, utan var tvungen att låna deras gummistövlar. Jackor fick man också. Allt alldeles för stort. Minsta skostorleken de hade hade vi nog fått i tre par Feliciafötter i, men det gick. Inte så bra, men det gick.

Jackan de ville att Felicia skulle sätta på sig var som ett tält, så vi använde vår medhavda. Det fick vi. Men inte de medhavda skorna alltså. Påbylsade gick vi in. Förväntade mig riktig kyla, men det var bara minus 3. Inte så kallt. Jag frös nästan inte alls. Det är ju märkligt. Ställer de in luftkonditioneringen i sovrummet på 25 så fryser jag ihjäl, men minus tre klarar jag utan problem. Märkligt.

Snön var lite sådär. Osnöig. Torr och knastrig. Lite hård på nåt sätt. Men bättre än ingen snö alls. Felicia blev väldans konfunderad till att börja med. Först kylan. Sen det konstiga vita på golvet. Men sen blev det fart på henne.

Titta! Minus tre grader. Vi har bevis.

Innan vi åkte hem blev det snö i dess ursprungliga form… vatten. Men det får ni läsa om på Felicias egen blogg. Senare. Om vi hinner få upp de bilderna idag.

Andra bloggar om: Thailand, Bangkok, att göra, Dream World, snö