Det krävs ju en koalition för att Thailand ska kunna få sig en ny regering eftersom PPP (233) saknar några platser (8) för egen majoritet.
Det har ju pratats mycket om detta i massmedia allt sedan de första valresultaten trillade in under kvällen den 23de december.
Samak ska bli ny PM har han sagt. Inte så märkligt i och för sig, eftersom han är så kallad ledare för PPP, partiet som fick flest röster.
Den fjärde januari får vi väl veta. Det har han sagt. Samak. Den 4 januari blir det presskonferens. Då ska Samak säga vilka partier som valt att samarbeta med hans (eller är det Thaksins?) parti PPP (TRT).
För tillfället sägs det att de tre minsta partierna redan har fallit in i PPP-ledet. Dessa tre är Ruam Jai Thai Chat Phattana (9), Matchimathippatai (7) och Pracharat (5).
Denna koalition skulle alltså ge regeringen 254 MPs. Mot oppositionens 226.
Oppositionen skulle då alltså bestå av Demokraterna (165), Chart Thai (37) och Pheua Phaen Din (24).
Men, än pågår förhandlingar. Den fjärde januari får vi veta.
Banharn (Chart Thai) vill ju så hemskt gärna bli premiärminister igen, men med bara 37 platser får han nog lov att glömma den drömmen. Men han vill nog ändå vara med i regeringen. För ekonomins skull. Inte landets alltså, utan hans egen.
Skulle Samak misslyckas med att bilda regering, vilket nog inte kommer att hända, står Demokraterna redo att ta över styret av landet.
Jag är lite förvånad dock, eller, kanske inte ändå, över hur partierna tänker, eller, inte tänker kanske det ska vara.
Prachai, mannen som hatar Thaksin över allt annat, lyckades inte vinna en plats i parlamentet. Nu går han med i en koalition med fienden PPP. Vad är det för nåt?
Detta om nåt visar väl på att principer inte finns i thailändsk politik. Hans enda chans att få vara med och dela på den ekonomiska kakan är att glömma sitt hat och skaka hand med Samak. Be på sina bara knän om att få en ministerpost.
Detta tycker jag är horribelt. Hela valkampanjen har han varit mot PPP, men nu efteråt är han alltså med. Vad betyder väljarna? Skit i dem. Nu, efter valet, har de inte någon betydelse längre.
Samma sak med Pracharat. Det partiet ägs av herr Sanoh Thianthong, mannen som efter att ha hjälpt Thaksin till makten senare lämnade TRT i vredesmod. Men vad gör man inte för att åter få smaka på makten sötma? Med bara 5 platser i riksdagen. Glöm gammalt groll och slicka Thaksins bakdel. Här kommer vi Samak. Vad får vi av dig i utbyte?
Jäkla cirkus.
Det som smärtar mest just nu är dock inte att Demokraterna förlorade och att PPP vann. Det är man van vid. Att demokraterna förlorar alltså.
Det som smärtar mes just nu är inte ens att Samak med stor sannorlikhet blir premiärminister. Det är ju inte roligt, men det kan man väl leva med. Det lär väl inte vara han som leder landet i alla fall, i realiteten. Han är en pajas. Det kanske till och med kan bli lite roligt, för mig som bloggare, att han sitter där och ser dum ut.
Nej, det som smärtar mest, det är att Chalerm Yoobamrung antagligen blir inrikesminister. Fy fan.
Det är nästan att man önskar att det gick att vrida tillbaka klockan till tiden innan kuppen. Thaksin eller Samak/Chalerm… Jag vet vem jag väljer, varje gång, även om det är lite pest/kolera över det valet.
Andra bloggar om: Thailand, val 2007, Chalerm, Yoobumrung, PPP, TRT, Samak, Prachai
